Boken handlar om Fredrik som har köpt ett nytt hus med sin hustru Paula och deras två barn; Fabian och den nyfödda Olivia. Huset är stort och vitt och är beläget i Kungsvik.
Familjen flyttar in direkt efter de köpt huset och först är allt frid och fröjd. Tills första sommaren i det nya huset anländer och Fredrik får problem med en inkräktare; en kort man som påstår att han bor under deras trappa. Fredrik som är huvudpersonen i boken blir störd av tanken att en liten konstig och smutsig man bor i deras hus utan hans godkännande (inte för att han skulle godkänna det), så han försöker få ut mannen som påstår sig heta Kwådd.
En hyra på 5000 kronor skulle vara för dyrt för Kwådd eftersom han antagligen var en fattig uteliggare som intagit deras hus innan de köpt det, tänkte Fredrik. Men 5000 kronor fick han av mannen under trappan. Och sedan dubbelt upp: 10,000 kronor.
Därefter påstod en man från samhället att han blivit bestulen av så mycket pengar Fredrik fått av Kwådd, vilket leder hans misstankar direkt till Kwådd. Han anklagar mannen för rånet och försöker med alla medel att få ut honom ur huset. Han går till sin vän på socialen och till en gammal tant som bott i huset för länge sedan för att hämta hjälp, men han lyckas aldrig få bort mannen.
Den ena saken leder till den andra och Fredrik blir mer och mer besatt av att få ivåg mannen under trappan, han blir så besatt av denna man att han glömmer allt från sitt förra, perfekta liv han hade innan de flyttade in i huset och han gör extrema saker för att lyckas.
Detta var inte en bok som jag vanligtvis läser, därför har jag lite blandade känslor för den.
Den var absolut värd att läsa och den blev mer spännande ju mer man läste. Men den var också lite konstig, eller mycket konstig för hjärnan blev helt förvirrad. Man visste inte vad som var sant eller vad som faktiskt hände, man visste inte om mannen under trappan var verklig eller inte.
Det var lite tråkigt att författaren inte lyckades göra boken mer spännande än den var, för efter halva boken (s.130-131 ungefär) fattade man vad som skulle hända senare.
Slutet däremot var ganska bra tycker jag, även om jag inte riktigt vet hur jag ska tolka det. Jag antar att det är meningen att man ska tolka själv vad som hände efteråt, och jag vet inte vad jag ska tro ärligt talat. Fast ändå gillar jag sådana slut där man får avgöra själv hur det gick sen samtidigt som jag hatar att inte veta vad det rätta svaret är, vad som hände sen, även om det inte finns ett rätt svar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar